I tisdags var vi hos tandläkarn med A.
Han har varit förkyld nu i några veckor och haft hög feber mm.
När vi kollade i hans mun i helgen så såg det ut som framtänderna åkt upp i tandköttet, blev rädd att han slagit i munnen utan att vi märkt det. Han är ju inte den som gråter om han gör illa sig och vad som händer i hans rum vet man ju inte alltid.

Men ialla fall, vi fick en tid för att kolla upp tänderna så det inte blivit någon inflammation eller liknande.
Vi kom in och satte oss i stolen och hon bad mig försöka bryta upp hans mun så hon kunde så få se lite av vad jag menade. Hon såg kanske 1 sek men direkt sa hon att det var munnsår.

I munnen, på tänderna tänkte jag?

Ja, barn får inte munnsår runt munnen som vi vuxna utan det sätter sig i tandköttet och blir 1000ggr värre än för oss stora. Konstigt att han har ont!!

Vi fick en lapp med massa konstiga saker vi skulle köpa och tvätta tänderna så gott det går.
Han vill ju inte öppna munnen...
Vi fick tid för återbesök på fredag för hon ville se om det blivit bättre och han mår mycket bättre. Han sover helt okej, vaknar var 3dje timme ungefär och innan vi börja "tvätta" var han ju vaken hela nätterna. Vissa nätter sov vi 1-2 timmar.. *gäsp*

Men igår visade det sig att han inte riktigt tål ena medicinen, han spydde ner hela mig, han själv och hela soffan.. Denna soffa igen asså, tur vi inte köpt ny. Men jag tänkte att det var något annat och inte för medicinen.
Men igår kväll när ja skulle tvätta igen så kom det upp direkt. Men det är nog också för att han suger i sig det från tussen istället för att jag får dra det över tänderna... Men då på kvällen var det hela mig, han själv och sängen.
Tvätta tvätta.....

Pappa T bäddade åt sig själv på soffan så fick vi ta sovrummet.
Jag är jätte förkyld med en mun som fortfarande är helt svullen från alla 4 visdomständerna och efter ja kört med tandtråd och A är ju som han är. (Pappa T vill inte bli sjuk just nu)
Låg i varsitt rum o kolla OS, Hehehe...
Ingen av oss hade lust och ork att laga mat så vi lyxa med en pizza och konstigt nog pilla A i sig nästan halva min utan gråt över tänderna. Så det måste vara på bättringsvägen!